Singel I Stockholm

YES! Ni vet att jag skrev att jag hade skrivit ett långt inlägg om min date med Drömprisen och att det försvann? Efter det försvann orker att skriva det igen.  Men nu hittade jag det i arkivet, yes! Här kommer det jag skrev i fredags på jobbet :)

---

Hello lovers!
Igår mötte jag Drömprinsen 1900 på en välkänd Stockholmskrog. Vi fick vårt bod, beställde in vin och mat (som för övrigt var fantastiskt god, men det har vi inte tid att prata om nu). Vi körde det gamla vanliga första-daten-snacket, Var växte du upp, hur växte du upp, vad jobbar du med, syskon, utbildning, resor osv. Det var urtrevligt! Han fyller 30 år i januari (födda samma år!), uppväxt i Barcelona - men familjen hade flyttat tillbaka till Sverige/Stockholm/Nacka när han var 15, han hade en storebrorsa, och en lillasyster som var en riktig sladdis - 10 år (!), han jobbade med någonting på en välkänd bank, hade gått på Handels och hade varit i "så gott som hela världen". Så, nu känner ni honom nästan lika väl som jag känner honom! Fast jag får sitta och titta på hans vackra ansikte (och kropp!) i flera timmar och det får inte ni - haha. När middagen var uppäten och vi hade fått i oss en del vin var det dags för "level 2". Nu är det dags att svettas lite Drömprinsen!

SIS: Så, hur reagerade du när du fick mitt visitkort den där gången på Topshop?
DP: Ler charmigt. Du var så snygg så jag skänkte ett tack till gud och tänkte vilken frammåt tjej!
SIS: Men varför ringde du inte?
DP: Joo, sanningen är den att jag var lite för feg. Tänkte göra det flera ggr, men det blev aldrig av. Sen någon vecka senare så jag en snygg tjej i baren på *** och det gick plötsligt upp för mig att det var den snygga, självsäkra tjejen i klädaffären!
SIS: Haha okej (betyg på hans svar blir VG, cheez snacka om bra timing med komplimangerna)... Men jag råkade se en tjej iaffären som du verkade känna... väldigt bra! Vem var det?
DP: Hmm, kan det ha varit min "bästa tjejkompis" E?
SIS: Liten, söt, brunett?
DP: Defenitivt E.
SIS: Bara en vän?
DP: Haha, här grillas man. Ja, E är bara en vän.
(Rätt svar. Men defenitivt söt? Okej då, man kan ha söta kompisar men jag har all rätt att vara orolig, han pussade ju henne på munnen..)

Vi fortsatte prata och jag kände att jag verkligen gillade killen. Vid 23 började jag gäspa (inte av tristess, det hade varit en hård dag på jobbet) och vi lämnade restaurangen. Vi delade på en taxi, släppte av mig utanför min lägenhet, klev ur taxin, "jaha, det här var ju trevligt" "verkligen, tack för allt!", och en kyss! Ohlala, han var... (försöker finna ord).. fantastisk! Men det blev bara en kyss, sen log han och sa något i stil med "Jag ringer dej" och hoppade in i taxin. Åh.. det var så... romantiskt! Jag kände mig som huvudrollen i en romantisk komedi med Julia Roberts. Eller som Carrie efter hennes första date med Mr. Big i allas vårat Sex And The City. Well well, han har inte ringt mig, men bara han ringer senast på måndag är jag nöjd. Nu är det back to work.

Love,
Singel I Stockholm