Take me back to yesterday.
För lite drygt åtta månader sedan var jag och Drömprinsen på vår första riktiga date. Jag har varit en del av hans liv i åtta månader, han har varit en del av mitt liv lika länge. Igår var jag lyckligare än lyckligast. Allt var perfekt. Det är så ironiskt, att allt kan förändras på bara ett dygn.
Vi har inte gjort slut, nej. Men det har hänt saker. Känslan av att han tar mig för givet kröp genom min kropp när vi pratade för några timmar sedan. Jag har alltid varit självständig och inte klarat av att någon bestämmer över mig och när det gäller någon jag är tillsamans med står jag inte ut. Bara en person får bestämma över mig, och det är jag själv.
Vet inte vad som kommer hända nu, vi kanske reder ut det här, eller så gör vi inte det. Jag kan inte tänka riktigt klart just nu, känner mig inte ledsen på det där vanliga sättet - snarare deprimerad, besviken, sårad. Men mest av allt är jag besviken på mig själv som hade så höga förhoppningar om en människa. Ingen är perfekt, men det har jag lätt för att glömma när jag är störtkär. Jag berättar allt senare. En defenition av senare finns inte, men jag lovar att berätta allt. Men nu behöver jag tänka. Det kanske bara är jag som förvrängt situationen.
I could tell you
What I saw in you
And I could tell you
Why I still see it too
And I could tell you
If you would just let me through
Åh, nu blev jag depp...Jag vet inte vad jag ska säga... självklart ska du inte gå tillbaka till honom om han gjort något du verkligen inte klarar av, men jag hoppas att ni löser det - verkade ju så underbara tillsamans.
Du är grymt bra på att skriva och jag hoppas att du känner dig bättre snart! Tänker på dig!
hoppas allting blir bra iaf!
Hoppas allt löser sig!
Jag hoppas att allt ordnar sig. Oavsett vad det innebär, du verkar vara en så härlig tjej :)
oj, jag som såg er lite som en film, alltid fina tider aldrig några problem man jag antar det inte finns i värkligheten.
men som min gamle gode vän timbuktu säger: de lööser sej, det gör det alltid :D
