Full
..men inte på det sättet. Nej, jag är helt proppmätt. Min mage är så full att jag inte ens skulle få ner en liten brödsmula till. Varför? Brunchbuffé på Djurgården efter promenaden. Men åh så gott och härligt det var! Det kändes som om man var utomlands. Älskade Sverige, det är så här du ska visa dig oftare!
Senare idag ska ni få mina dagar klockslag för klockslag, både Fredag, Lördag och Söndag. Så räkna med ett långt, detaljerat inlägg om bara MIG, MIG, MIG. Yee, det är härligt att vara egoistisk - och bloggen är ett ultimat sätt att vara det på. Och det är NI läsare och kommenterare som gör det extra härligt!
Som ni märker känns allt perfekt just nu. Men någonstans långt inne är det som ett stort mörkt hål. I en månad och fyra dagar så har han varit ifrån mig. Men ändå har han varit där hela tiden, mentalt. Den här månaden har jag upplevt en saknad jag bara känt en gång tidigare, och det var när min bästa vän, S, dog. Jag måste försöka gå vidare helt, jag måste fylla mitt mörka hål och inse att det är över.
ser fram emot ett längre inlägg senare :)
måste bara fråga en sak, om han skulle komma tillbaka och säga att han ångrar sig och aldrig åker igen och allt sånt, skulle du ta tillbaka honom då?
Jag önskar att jag kunde säga, nej det skulle jag aldrig. Men jag tyckte (tycker) om honom för mycket för att kunna säga så. Men om han skulle komma tillbaka och be om att få bli min pojkvän igen så skulle jag ändå inte tacka och ta emot. Jag är fortfarande sur på honom, och min bild av honom har förstörts helt, jag tror även att han tycker detsamma. Men man vet aldrig, en dag kanske vi kommer kunna reparera den trasiga bilden och allt kanske blir precis så perfekt som det var innan vi bröt igen. Men just nu vill jag bara gå vidare, och njuta av mitt liv som det är just nu. Låt aldrig era liv kretsa helt och hållet runt en kille tjejer (hur klyschigt det än låter)!
jag förstår, men det är sant, man vet aldrig vad framtiden har i beredskap :)
