Singel I Stockholm

Hej! Kass uppdatering, jag vet. Men ni är rätt kassa på att kommentera också these days? Det kanske är för att det är så fint väder så att ni inte har lust att ödsla tid på datorn och meningslösa ego-bloggar? Hehe. Min anledning är att jag har haft en lyckad babyshower idag för en nära vän och fd. partyprincessa, E. Hennes son var så otroligt söt, och E strålade. Hon kommer bli en perfekt mamma och hon har aldrig varit lyckligare. Angående Ronjas fråga, om vem pappan visade sig att vara så tycker jag att ni ska läsa detta inlägg först. Eller förresten, jag gör ett uttrag från det. Jag skrev inlägget i oktober 2007, och hela inlägget hittar ni här.

"Angående vem som är pappan så är en av killarna skitförbannad på E, han har även sagt att om barnet är hans så vill han åtminstone få veta det någon månad innan barnet föds så han har tid att försöka få sin nuvarande flickvän att förstå plus att han måste berätta för sina föräldrar på ett bra sätt. Hah! Egoist? Nejnej, verkligen inte. Visst, jag förstår att han är förvirrad och sur på E för att hon inte vet, men det var ju inte direkt ett medvetet val att bli gravid. Om det hade varit killar som hade blivit gravida hade han antagligen varit i exakt samma sits nu eftersom han säkerligen låg med en, två, tre, fyra tjejer strax efter att han legat med E. Så att klandra E, det kan han inte. Men orolig & förvirrad, det får han gärna vara.
Den andra killen har E inte hört så mycket från, han har alltid varit lite småförälskad i E - så lyckan var nog total när han fick nyheten om att E väntade hans barn. Tills ordet ANTAGLIGEN las på. Stackarn. E säger att han är väldigt besviken på henne, men han har erbjudit sig att dela på vårdnaden, eller tom. gifta sig med E om det är hans barn. Det sistnämnda hade E skrattat bort när han berättade det."

E valde efter många om och men att göra ett DNA-test "för barnets skull". Pappan visade sig vara den sistnämnda killen ovan, thank god. Jag har träffat honom  några gånger och han verkar vara väldigt trevlig och rolig. Så en bra pappa kommer han att bli, han är överlycklig men babyn kommer inte att bo hos honom förrens han blir lite äldre - men dom bor nära varandra och han ska verkligen vara barnets pappa på riktigt. E verkar nöjd, och han verkar nöjd - då de funkar väldigt bra tillsamans. Men enbart som vänner enligt E. Jag tror att Pappan skulle kunna tänka sig mer. Men så ligger det till, ett komplicerat men lyckligt slut för E. Men som hon uttryckte det: "Det blir aldrig som man tänkt sig. Jag var förut osäker på om jag ens skulle ha barn, men om jag skulle ha det så skulle det vara med mannen jag är gift med och älskar. Bara ett knappt år senare har jag ett barn, ingen man, inte ens en pojkvän. Men jag är ändå lycklig och det är väl det som räknas?"